Söva - bedöva - rädda liv
Detta är en podd/blogg som kommer att handla om saker jag är intresserad av. Mest blir det anestesi och intensivvård, men det kan också bli en del mer perifera ämnen. Utbildning är också något jag brinner för, så det lär bli ett återkommande tema.
Varför?
Det här gör jag för min egen skull. Jag kände att behövde någonstans att samla mina tankar och funderingar. Med inspiration av alla utmärkta medicinska poddar och bloggar som jag följer, tänkte jag göra ett eget försök.
Om någon annan skulle ha glädje av det jag samlar här, vore det förstås en bonus.
I det här avsnittet diskuterar jag trakeostomi. Jag går igenom de vanligaste indikationerna för trakeostomi, den optimala timingen för proceduren, och fördelarna med att använda perkutan trakeostomi. Dessutom dyker jag ner i praktiska aspekter kring kuffhantering.
Läs mer på:
- [PubMed: Percutaneous Tracheostomy in the ICU](https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/36378112/)
- [CriticalCareNow](https://criticalcarenow.com/to-inflate-or-deflate/)
- [PubMed: Swallow Physiology](https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/16086414/)
Inspelat inför en levande (och mestadels vaken) publik vid US i Linköping.
Bilder:
https://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/key/AGKesGdvh9r7oY?hostedIn=slideshare&page=upload
Idag handlar det om extubation av patienter på IVA. Mer konst än vetenskap?
Referenser:
Krinsley JS, Reddy PK, Iqbal A. What is the optimal rate of failed extubation?. Crit Care. 2012;16(1):111. Published 2012 Feb 20. doi:10.1186/cc11185
Krinsley, J., Reddy, P. & Iqbal, A. Case-control study of failed extubation. Crit Care 16, P128 (2012). https://doi.org/10.1186/cc10735
I det här avsnittet diskuterar jag trakeostomi. Jag går igenom de vanligaste indikationerna för trakeostomi, den optimala timingen för proceduren, och fördelarna med att använda perkutan trakeostomi. Dessutom dyker jag ner i praktiska aspekter kring kuffhantering.
Läs mer på:
- [PubMed: Percutaneous Tracheostomy in the ICU](https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/36378112/)
- [CriticalCareNow](https://criticalcarenow.com/to-inflate-or-deflate/)
- [PubMed: Swallow Physiology](https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/16086414/)
Inspelat inför en levande (och mestadels vaken) publik vid US i Linköping.
Bilder:
https://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/key/AGKesGdvh9r7oY?hostedIn=slideshare&page=upload
Idag handlar det om extubation av patienter på IVA. Mer konst än vetenskap?
Referenser:
Krinsley JS, Reddy PK, Iqbal A. What is the optimal rate of failed extubation?. Crit Care. 2012;16(1):111. Published 2012 Feb 20. doi:10.1186/cc11185
Krinsley, J., Reddy, P. & Iqbal, A. Case-control study of failed extubation. Crit Care 16, P128 (2012). https://doi.org/10.1186/cc10735
Idag presenterar jag VR, eller ventilatorisk kvot, som kan vara användbart som objektivt mått på svårighetsgraden av andningssvikt.
PaCO2(predicted) = 5kPa
VE(predicted) = PBW x 0,1 liter
PBW (Predicted Body Weight) enligt ARDS Network:
Vuxen man: 50 + 0.91 (längd i cm −152.4)
Vuxen kvinna: 45 + 0.91 (längd i cm −152.4)
Referenser:
1. Ursprungsartikeln
Sinha, P., Fauvel, N. J., Singh, S., & Soni, N. (2009). Ventilatory ratio: A simple bedside measure of ventilation. British Journal of Anaesthesia. https://doi.org/10.1093/bja/aep054
2. Studie som verifierar att VR korrelerar med dead space och med mortalitet
Sinha, P., Fauvel, N. J., Singh, P., & Soni, N. (2013). Analysis of ventilatory ratio as a novel method to monitor ventilatory adequacy at the bedside. Critical Care, 17(1), R34. https://doi.org/10.1186/cc12541
3. Covid-patienter med VR>2 hade signifikant högre mortalitet
Monti, M., Pugni, P., Di Matteo, M., Gandini, L., Russo, F. M., Manesso, L., … Lorini, F. L. (2020). Ventilatory Ratio: A useful prognostic tool for ARDS due to SARS-CoV-2. Intensive Care Medicine Experimental.
4. Covid-patienter där VR ökade mellan dag 1 och 3 hade ökad mortalitet
Torres, A., Motos, A., Riera, J., Fernández-Barat, L., Ceccato, A., Pérez-Arnal, R., … CIBERESUCICOVID Project (COV20/00110, I. (2021). The evolution of the ventilatory ratio is a prognostic factor in mechanically ventilated COVID-19 ARDS patients. Critical Care, 25(1), 331. https://doi.org/10.1186/s13054-021-03727-x
Ett kort avsnitt om en intressant studie. Konservativ eller aktiv behandling av spontanpnemothorax.
Artikeln:
Brown, S. G. A., Ball, E. L., Perrin, K., Asha, S. E., Braithwaite, I., Egerton-Warburton, D., … Beasley, R. (2020). Conservative versus Interventional Treatment for Spontaneous Pneumothorax. New England Journal of Medicine. https://doi.org/10.1056/nejmoa1910775
Dagens ämne är durapunktion - avsiktlig och accidentell. Obs! Videon ovan är inte avsedd som instruktion! :-)
Referenser:
Mindre nål=mindre huvudvärk (för skärande nålar)
Zorrilla-Vaca, A., Healy, R., & Zorrilla-Vaca, C. (2016). Finer gauge of cutting but not pencil-point needles correlate with lower incidence of post-dural puncture headache: a meta-regression analysis. Journal of Anesthesia. https://doi.org/10.1007/s00540-016-2221-2
Ingen effekt av sängläge efter durapunktion
Arevalo-Rodriguez, I., Ciapponi, A., Roqué i Figuls, M., Muñoz, L., & Bonfill Cosp, X. (2016). Posture and fluids for preventing post-dural puncture headache. Cochrane Database of Systematic Reviews. https://doi.org/10.1002/14651858.CD009199.pub3
Förbryllande, men intressant, om SPG-blockad
Jespersen, M. S., Jaeger, P., Ægidius, K. L., Fabritius, M. L., Duch, P., Rye, I., … Meyhoff, C. S. (2020). Sphenopalatine ganglion block for the treatment of postdural puncture headache: a randomised, blinded, clinical trial. British Journal of Anaesthesia. https://doi.org/10.1016/j.bja.2020.02.025
Äntligen får ni en annan röst än min att lyssna på - Olle Berséus, expert i transfusionsmedicin med särskilt intresse för helblod. Det var verkligen intressant att prata om detta ämne med honom.
Lyssna och kommentera gärna med dina egna erfarenheter eller funderingar.
Och God Jul!
Länkar
Thor Network - En stor samling av artiklar och andra dokument om användning av helblod
Lista över publikationer (dokument från Olle Berséus)
Idag pratar Doktor Blund om APRV - Airway Pressure Release Ventilation.
Mer finns att läsa på:1. Narkosguiden2. APRV Network
Referenser:
APRV till patienter med ARDS gav kortare respiratortid och IVA-tid:
Zhou, Y., Jin, X., Lv, Y., Wang, P., Yang, Y., Liang, G., … Kang, Y. (2017). Early application of airway pressure release ventilation may reduce the duration of mechanical ventilation in acute respiratory distress syndrome. Intensive Care Medicine, 43(11), 1648–1659. https://doi.org/10.1007/s00134-017-4912-z
Metaanalys av fem studier som visar kortare respiratortid och minskad mortalitet med APRV jämfört med konventionell respiratorbehandling:
Carsetti, A., Damiani, E., Domizi, R., Scorcella, C., Pantanetti, S., Falcetta, S., … Adrario, E. (2019). Airway pressure release ventilation during acute hypoxemic respiratory failure: a systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials. Annals of Intensive Care. https://doi.org/10.1186/s13613-019-0518-7
Icke-farmakologisk sedering ad modum Mick Dundee
Idag pratar jag om sedering på IVA. Det blir lätt fel, särskilt när det blir för mycket.
Referenser:
Djup sedering = dåligtShehabi, Y., Bellomo, R., Reade, M. C., Bailey, M., Bass, F., Howe, B., … Weisbrodt, L. (2012). Early intensive care sedation predicts long-term mortality in ventilated critically ill patients. American Journal of Respiratory and Critical Care Medicine, 186(8), 724–731. https://doi.org/10.1164/rccm.201203-0522OC
Bensodiazepiner = extra dåligtFraser, G. L., Devlin, J. W., Worby, C. P., Alhazzani, W., Barr, J., Dasta, J. F., … Spencer, F. A. (2013). Benzodiazepine versus nonbenzodiazepine-based sedation for mechanically ventilated, critically ill adults: A systematic review and meta-analysis of randomized trials. Critical Care Medicine. https://doi.org/10.1097/CCM.0b013e3182a16898
Om ett läkemedel som jag inte tycker skall användas, och en studie som inte ger mycket användbar information - trots att den publicerats i en av de mest prestigefyllda tidskrifterna.
Studien:
Connolly, S. J., Crowther, M., Eikelboom, J. W., Gibson, C. M., Curnutte, J. T., Lawrence, J. H., … Milling, T. J. (2019). Full study report of andexanet alfa for bleeding associated with factor Xa inhibitors. New England Journal of Medicine. https://doi.org/10.1056/NEJMoa1814051
Mer om samma sak:
First10EM
Emlitofnote
I dagarna publicerades CRASH-3 i Lancet. Den handlar om effekten av TXA (tranexamsyra) till patienter med traumatisk hjärnskada.
Referenser
CRASH-1
Olldashi, F., Muzha, I., Filipi, N., Lede, R., Copertari, P., Traverso, C., … Muñoz-Sánchez, A. (2004). Effect of intravenous corticosteroids on death within 14 days in 10008 adults with clinically significant head injury (MRC CRASH trial): Randomised placebo-controlled trial. The Lancet. https://doi.org/10.1016/S0140-6736(04)17188-2
CRASH-2
CRASH-2 trial collaborators, Shakur, H., Roberts, I., Bautista, R., Caballero, J., Coats, T., … Yutthakasemsunt, S. (2010). Effects of tranexamic acid on death, vascular occlusive events, and blood transfusion in trauma patients with significant haemorrhage (CRASH-2): a randomised, placebo-controlled trial. Lancet (London, England), 376(9734), 23–32. https://doi.org/10.1016/S0140-6736(10)60835-5
CRASH-3
Effects of tranexamic acid on death, disability, vascular occlusive events and other morbidities in patients with acute traumatic brain injury (CRASH-3): a randomised, placebo-controlled trial. (2019). The Lancet, 0(0). https://doi.org/10.1016/S0140-6736(19)32233-0
Idag pratar jag lite om laktat, och hur jag ser på denna kanske missförstådda molekyl.
Referenser:
Garcia-Alvarez, M., Marik, P., & Bellomo, R. (2014). Sepsis-associated hyperlactatemia. Critical Care. https://doi.org/10.1186/s13054-014-0503-3
Garcia-Alvarez, M., Marik, P., & Bellomo, R. (2014). Stress hyperlactataemia: Present understanding and controversy. The Lancet Diabetes and Endocrinology. https://doi.org/10.1016/S2213-8587(13)70154-2
Tapia, P., Soto, D., Bruhn, A., Alegría, L., Jarufe, N., Luengo, C., … Hernández, G. (2015). Impairment of exogenous lactate clearance in experimental hyperdynamic septic shock is not related to total liver hypoperfusion. Critical Care, 19(1). https://doi.org/10.1186/s13054-015-0928-3
Hernández, G., Cavalcanti, A. B., Ospina-Tascón, G., Zampieri, F. G., Dubin, A., Hurtado, F. J., … Bakker, J. (2018). Early goal-directed therapy using a physiological holistic view: the ANDROMEDA-SHOCK—a randomized controlled trial. Annals of Intensive Care, 8(1), 52. https://doi.org/10.1186/s13613-018-0398-2
Ferguson, B. S., Rogatzki, M. J., Goodwin, M. L., Kane, D. A., Rightmire, Z., & Gladden, L. B. (2018). Lactate metabolism: historical context, prior misinterpretations, and current understanding. European Journal of Applied Physiology. https://doi.org/10.1007/s00421-017-3795-6
Äntligen(?) är Doktor Blund tillbaka. Idag med en presentation om luftvägshantering vid trauma. Jag testar att infoga presentationsbilderna här nedan om någon vill titta.
Referenser:
Kovacs, G., & Sowers, N. (2018). Airway Management in Trauma. Emergency Medicine Clinics of North America. https://doi.org/10.1016/j.emc.2017.08.006
Idag bjuder Doktor Blund in en expert på malign hypertermi. Anna Hellblom jobbar på MH-centrum, och ger oss en heltäckande genomgång av ämnet.
En bild om MH-mekanismen och en om utredningsgången finns här (Tack Anna!)
Om du är medlem i SFAI kan du se en video av när Anna föreläser om MH här.
Socialstyrelsens sida om MH. Där finns bl.a. adressen till MH-centrum.
Själv tycker jag att det är superkul med gäster i Podden. Kom gärna med förslag på andra experter som du vill höra.
Ursäkta röran - Doktor Blund håller på att återvända till Sverige. Tyvärr innebär det att inspelningsutrustningen är lastad i en fraktcontainer. Så ljudkvaliteten på dagens avsnitt kan vara lite bristfällig.
Avsnittet handlar om ett traumafall med ett par överraskningar.
Här är röntgenbilden jag refererar till:
På en lite sämre datorskärm i akutrummet kan man lätt inbilla sig att man ser en sammanfallen vänsterlunga och en expanderande pneumothorax.
Men egentligen är det något annat man ser:
Och om du behöver ta ut en stor främmande kropp ur bronkträdet och bara har ett flexibelt bronkoskop - prova att lirka upp föremålet till spetsen av tuben, koppla till sugen, och extubera. Förhoppningsvis följer den främmande kroppen med ut.
Trevlig midsommar!
Ett kort avsnitt om riskerna med hyperoxi.
IOTA - Metanalys av 25 randomiserade studier om syrgasbehandling
Chu, D. K., Kim, L. H.-Y., Young, P. J., Zamiri, N., Almenawer, S. A., Jaeschke, R., … Alhazzani, W. (2018). Mortality and morbidity in acutely ill adults treated with liberal versus conservative oxygen therapy (IOTA): a systematic review and meta-analysis. The Lancet, 391(10131), 1693–1705. https://doi.org/10.1016/S0140-6736(18)30479-3
AVOID
Stub, D., Smith, K., Bernard, S., Nehme, Z., Stephenson, M., Bray, J. E., et al. (2015). Air Versus Oxygen in ST-Segment Elevation Myocardial Infarction. Circulation. http://doi.org/10.1161/CIRCULATIONAHA.114.014494
IVA-studie från Italien
Girardis M, Busani S, Damiani E, Donati A, Rinaldi L, Marudi A, Morelli A, et al. (2016). Effect of Conservative vs Conventional Oxygen Therapy on Mortality Among Patients in an Intensive Care Unit: The Oxygen-ICU Randomized Clinical Trial. JAMA. 2016 Oct 18;316(15):1583-1589.
Hyperoxi på akuten leder till ökad mortalitet
Page et al. (2018) Emergency department hyperoxia is associated with increased mortality in mechanically ventilated patients: a cohort study. Critical Care (2018) 22:9 DOI 10.1186/s13054-017-1926-4
Avsnitt nummer 15 handlar om pneumothorax - spontan, iatrogen, traumatisk.
Flödesschema från BTS, översatt av mig:
Spontan Pneumothorax
Referenser
BTS Guidelines
MacDuff, A., Arnold, A., & Harvey, J. (2010). Management of spontaneous pneumothorax: British Thoracic Society pleural disease guideline 2010. Thorax, 65(Suppl 2), ii18-ii31. https://doi.org/10.1136/thx.2010.136986
Konservativ behandling av traumatisk pneumothorax
Walker, S. P., Barratt, S. L., Thompson, J., & Maskell, N. A. (2018). Conservative Management in Traumatic Pneumothoraces: An Observational Study. Chest, 153(4), 946–953. https://doi.org/10.1016/j.chest.2017.10.015
Röntgen behövs inte efter att man tagit bort dränet.
Johnson, B., Rylander, M., & Beres, A. L. (2017). Do X-rays after chest tube removal change patient management? Journal of Pediatric Surgery, 52(5), 813–815. https://doi.org/10.1016/j.jpedsurg.2017.01.047
Palesty, J. A., McKelvey, A. A., & Dudrick, S. J. (2000). The efficacy of x-rays after chest tube removal. American Journal of Surgery, 179(1), 13–16. https://doi.org/10.1016/S0002-9610(99)00260-3
Det tog mindre än en vecka efter förra avsnittet innan en ny studie om steroider vid sepsis publicerades. Det är Annane et.al som publicerat APROCCHSS (försök uttala det om du kan).
Intressanta resultat, inte helt överensstämmande med ADRENAL.
Lyssna och kommentera gärna.
Referenser
APROCCHSS: Annane, D., Renault, A., Brun-Buisson, C., Megarbane, B., Quenot, J.-P., Siami, S., … Bellissant, E. (2018). Hydrocortisone plus Fludrocortisone for Adults with Septic Shock. New England Journal of Medicine, 378(9), 809–818. https://doi.org/10.1056/NEJMoa1705716
ADRENAL: Venkatesh, B., Finfer, S., Cohen, J., Rajbhandari, D., Arabi, Y., Bellomo, R., … Myburgh, J. (2018). Adjunctive Glucocorticoid Therapy in Patients with Septic Shock. New England Journal of Medicine, NEJMoa1705835. https://doi.org/10.1056/NEJMoa1705835
Den efterlängtade ADRENAL-studien presenterades i januari. Äntligen fick vi svaret på om man skall ge kortison till sepsispatienter. Eller?
Referenser:
ADRENAL
Venkatesh, B., Finfer, S., Cohen, J., Rajbhandari, D., Arabi, Y., Bellomo, R., … Myburgh, J. (2018). Adjunctive Glucocorticoid Therapy in Patients with Septic Shock. New England Journal of Medicine, NEJMoa1705835. http://doi.org/10.1056/NEJMoa1705835
CORTICUS
Sprung, C. L., Annane, D., Keh, D., Moreno, R., Singer, M., Freivogel, K., … Group, C. S. (2008). CORTICUS: Hydrocortisone therapy for patients with septic shock. The New England Journal of Medicine, 358(2), 111–124. http://doi.org/10.1056/NEJMoa071366
Bolus jämfört med infusion
Hoang, H., Wang, S., Islam, S., Hanna, A., Axelrad, A., & Brathwaite, C. (2017). Evaluation of Hydrocortisone Continuous Infusion Versus Intermittent Boluses in Resolution of Septic Shock. P & T, 42(4), 252–255. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5358683/
Doktor Blund gästas av doktor Otto Henriksson, expert på hypotermi. Ett passande ämne så här i vinterkylan.
I samtalet nämner vi bland annat:
EmCrit 66 (Om hypotermi)
ERC Riktlinjer för återupplivning/HLR vid särskilda omständigheter
Paal_2016 - Accidental Hypothermia - An Update
Ett av förslagen från en lyssnare var att presentera ett fall från verkligheten. Idag berättar jag om en trafikolycka som testade sjukhusets resurser.
Fundera gärna på vad du hade gjort annorlunda, och hur ni hade hanterat fallet på ditt sjukhus.
Kommentarer mottages tacksamt.
Lyssna också gärna på Scott Weingarts fallbeskrivning: EmCrit 207.
Idag pratar jag om mitt favoritläkemedel - Ketamin (mer känt under handelsnamnet Ketalar).
PDF med några doseringsförslag.
Referenser:
I stort sett omöjligt att överdosera
Green, S. M., Clark, R., Hostetler, M. A., Cohen, M., Carlson, D., & Rothrock, S. G. (1999). Inadvertent ketamine overdose in children: Clinical manifestations and outcome. Annals of Emergency Medicine, 34(4 I), 492–497. https://doi.org/10.1016/S0196-0644(99)80051-1
Delayed Sequence Intubation (visar också att 1,4 mg/kg var mediandos för dissociation)
Weingart, S. D., Seth Trueger, N., Wong, N., Scofi, J., Singh, N., & Rudolph, S. S. (2015). Delayed sequence intubation: A prospective observational study. In Annals of Emergency Medicine (Vol. 65, pp. 349–355). https://doi.org/10.1016/j.annemergmed.2014.09.025
Sänker ICP (och ökar CBF)
Bar-Joseph G, Guilburd Y, Tamir A, Guilburd JN. Effectiveness of ketamine in decreasing intracranial pressure in children with intracranial hypertension. J Neurosurg Pediatr. 2009 Jul;4(1):40-6. PubMed PMID: http://thejns.org/doi/10.3171/2009.1.PEDS08319
Äntligen är Doktor Blund tillbaka. Säsongen inleds med ett specialavsnitt med anledning av den årliga högtidsdagen den 16 oktober - eterdagen.
Inspirationen är hämtad från den här spännande artikeln:
Ether day: an intriguing history
Ravindra Chaturvedi*, RL Gogna MJAFI 2011;67:306–308
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4920664/
Sista avsnittet före semestern är kort. Efter sommaren hoppas jag kunna återkomma med nya ämnen, och förhoppningsvis några intressanta gäster.
Idag utmanar jag en gammal medicinsk sanning - nämligen att DT med kontrast orsakar njurskada hos patienter, särskilt om de har nedsatt njurfunktion sedan tidigare.
Referenser:
* Rao, Q. A., & Newhouse, J. H. (2006). Risk of Nephropathy after Intravenous Administration of Contrast Material: A Critical Literature Analysis. Radiology, 239(2), 392–397. https://doi.org/10.1148/radiol.2392050413
Väldigt få studier gjorda med matchade kontrollgrupper. I de studierna sågs ingen skillnad med eller utan kontrast.
* McDonald, J. S., McDonald, R. J., Comin, J., Williamson, E. E., Katzberg, R. W., Murad, H. M., & Kalimes, D. F. (2013). Frequency of acute Kidney injury Following intravenous contrast Medium administration: A Systematic Review and Meta-Analysis. Radiology, 267(1), 119–128. doi:10.1148/radiol.12121460/-/DC1
Metaanalys av 13 studier, 26000 patienter. Ingen skillnad i njurskada, dialysbehov eller mortalitet mellan patienter som fick respektive inte fick kontrast.
* McDonald, R. J., McDonald, J. S., Bida, J. P., Carter, R. E., Fleming, C. J., Misra, S., et al. (2013). intravenous contrast Material–induced nephropathy: Causal or Coincident Phenomenon? Radiology, 267, 106–118. doi:10.1148/radiol.12121823/-/DC1
Retrospektiv analys av 157000 DT-undersökningar av 53000 patienter, indelade i riskgrupper baserat på kreatininvärde. Ingen skillnad i risk för njurskada efter undersökningen som kunde förklaras av kontrastmedel.
Delundersökning av 4000 patienter som hade undersökts två gånger - en med och en utan kontrast. Ingen oberoende risk för njurskada av kontrastmedel, oavsett vilken ordning undersökningarna gjordes.
* Internetmedicins artikel om kontrastmedelsutlöst njurskada - http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=5495
Tiden går fort, särskilt nu under sommaren. Det blir lite längre mellan avsnitten.
I det här avsnittet diskuteras akut behandling av svår astma.
Glöm inte att kommentera/dela/betygsätta.
Referenser
Ingen effekt av Teofyllin
DiGiulio, G. A., Kercsmar, C. M., Krug, S. E., Alpert, S. E., & Marx, C. M. (1993). Hospital treatment of asthma: lack of benefit from theophylline given in addition to nebulized albuterol and intravenously administered corticosteroid. The Journal of Pediatrics, 122(3), 464–469. https://doi.org/10.1016/S0022-3476(05)83442-0
Titrering av O2
Perrin, K., Wijesinghe, M., Healy, B., Wadsworth, K., Bowditch, R., Bibby, S., … Beasley, R. (2011). Randomised controlled trial of high concentration versus titrated oxygen therapy in severe exacerbations of asthma. Thorax, 66(11), 937–41. https://doi.org/10.1136/thx.2010.155259
Magnesium
Rowe, B. H., Bretzlaff, J., Bourdon, C., Bota, G., Blitz, S., & Camargo Jr, C. A. (2000). Magnesium sulfate for treating exacerbations of acute asthma in the emergency department. In Cochrane Database of Systematic Reviews. https://doi.org/10.1002/14651858.CD001490
NIV
Soroksky, A., Stav, D., & Shpirer, I. (2003). A pilot prospective, randomized, placebo-controlled trial of bilevel positive airway pressure in acute asthmatic attack. Chest, 123(4), 1018–1025. https://doi.org/10.1378/chest.123.4.1018
I dagens avsnitt blir det ingen medicin.
Jag har fått en del frågor om hur det är att jobba som läkare utomlands, och hur man gör om man själv vill prova på. Jag samlade ihop några tankar och spelade in dem. Kommentera gärna nedan om du tycker att jag missade något väsentligt.
Länkar:
Bland kolleger och patienter i Abu Dhabi - Min artikel från Läkartidningen
Jobba i England – hur coolt var det? - Kollegan Elena Tornell beskriver hur det var att arbeta i England
Arbeta utomlands som läkare - Läkarförbundet
I det här avsnittet diskuteras en av de mest basala färdigheterna inom mitt område - intubation.
Begreppet NODESAT (Nasal Oxygen During Efforts Securing A Tube).
Weingart, S. D., Levitan, R. M., Mort, T. C., Davis, D. P., Hwang, J. Q., Dunford, J. V. (2012). Preoxygenation and Prevention of Desaturation During Emergency Airway Management. Annals of Emergency Medicine, 59(3), 165–175.e1. http://doi.org/10.1016/j.annemergmed.2011.10.002
Jag ger er den svenska versionen: SINUIT (Syrgas I Näsan Under InTubation)
Mer om preoxygenering:
Weingart, S. D. (2011). Preoxygenation, reoxygenation, and delayed sequence intubation in the Emergency Department. Journal of Emergency Medicine, 40(6), 661–667. http://doi.org/10.1016/j.jemermed.2010.02.014
Ramachandran, S. K., Cosnowski, A., Shanks, A., & Turner, C. R. (2010). Apneic oxygenation during prolonged laryngoscopy in obese patients: a randomized, controlled trial of nasal oxygen administration. Journal of Clinical Anesthesia, 22(3), 164–168. http://doi.org/10.1016/j.jclinane.2009.05.006
Enastående inlägg i debatten om krikoidtryck av den bortgångne John Hinds:
Om "epiglottoskopi":
http://www.airwayappetizers.com/epiglottoscopy-wise-words-from-rich-levitan.html
Jag har ägnat en del tid åt att fundera på den här studien av Marik mfl:
Marik, P. E., Khangoora, V., Rivera, R., Hooper, M. H., & Catravas, J. (2016). Hydrocortisone, Vitamin C and Thiamine for the Treatment of Severe Sepsis and Septic Shock: A Retrospective Before-After Study. Chest. https://doi.org/10.1016/j.chest.2016.11.036
I dagens avsnitt ger jag min kommentar, och min nuvarande (kanske flyktiga) ståndpunkt.
Jag är inte ensam. Fler tankar (och bättre): PulmCrit, The Bottom Line, St Emlyn's
Eftersom jag får göra vad jag vill i min podd kommenterar jag också ett inlägg i Läkartidningen:
Widgren BR. Följ RETTS – och krångla inte till det. Läkartidningen. 2017;114:EL3D. http://www.lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2017/05/Folj-RETTS--och-krangla-inte-till-det/
Krångla inte till det, sade Bill. Gör det inte så svårt, sade Bull...
Ämnet för dagen är trombolys (eller inte) av lungemboli. Inspirationen är hämtad från en serie fantastiska inlägg av Josh Farkas från PulmCrit (numera en del av EMCrit). Kolla in originalen här och här. Det finns ännu mer på sajten - Emcrit/PulmCrit.
Referenser
Konstantinides, S. V., Vicaut, E., Danays, T., Becattini, C., Bertoletti, L., Beyer-Westendorf, J., … Meyer, G. (2017). Impact of Thrombolytic Therapy on the Long-Term Outcome of Intermediate-Risk Pulmonary Embolism. Journal of the American College of Cardiology, 69(12), 1536–1544. https://doi.org/10.1016/j.jacc.2016.12.039
Wang, C., Zhai, Z., Yang, Y., Wu, Q., Cheng, Z., Liang, L., … China Venous Thromboembolism (VTE) Study Group. (2010). Efficacy and Safety of Low Dose Recombinant Tissue-Type Plasminogen Activator for the Treatment of Acute Pulmonary Thromboembolism. Chest, 137(2), 254–262. https://doi.org/10.1378/chest.09-0765
Zhang, Z., Zhai, Z., Liang, L., Liu, F., Yang, Y., & Wang, C. (2014). Lower dosage of recombinant tissue-type plasminogen activator (rt-PA) in the treatment of acute pulmonary embolism: A systematic review and meta-analysis. Thrombosis Research, 133(3), 357–363. https://doi.org/10.1016/j.thromres.2013.12.026
Jag hade nyligen äran att föreläsa på en workshop om traumasjukvård i Ajman (ett av de sju emiraten i UAE). Åhörarna var läkare och sjuksköterskor, de flesta från Sheikh Khalifa Medical City Ajman - ett sjukhus som drivs av ett svenskt vårdföretag, med många svenskar i sjukhusledningen.
Ämnet som jag talade om var (förstås) intensivvård. Jag hade döpt presentationen till "The Art of Trauma Intensive Care".
Detta är den något improviserade svenska översättningen.
Relevanta referenser:
Choosing Wisely (PDF)
Transfusion i ratio 1:1:1
Holcomb, J. B., Tilley, B. C., Baraniuk, S., Fox, E. E., Wade, C. E., Podbielski, J. M., … van Belle, G. (2015). Transfusion of Plasma, Platelets, and Red Blood Cells in a 1:1:1 vs a 1:1:2 Ratio and Mortality in Patients With Severe Trauma. Jama, 313, 471. https://doi.org/10.1001/jama.2015.12
Nutrition (ASPEN guidelines)
McClave, S. A., Taylor, B. E., Martindale, R. G., Warren, M. M., Johnson, D. R., Braunschweig, C., … Compher, C. (2016). Guidelines for the Provision and Assessment of Nutrition Support Therapy in the Adult Critically Ill Patient: Society of Critical Care Medicine (SCCM) and American Society for Parenteral and Enteral Nutrition (A.S.P.E.N.). Journal of Parenteral and Enteral Nutrition, 40(2), 159–211. https://doi.org/10.1177/0148607115621863
Syra-bas enligt Stewart (håll utkik efter kommande avsnitt)
http://www.acidbase.org
Sedering
Hughes, C. G., Girard, T. D., & Pandharipande, P. P. (2013). Daily sedation interruption versus targeted light sedation strategies in ICU patients. Critical Care Medicine, 41(9 Suppl 1), S39-45. https://doi.org/10.1097/CCM.0b013e3182a168c5
Fraser, G. L., Devlin, J. W., Worby, C. P., Alhazzani, W., Barr, J., Dasta, J. F., … Spencer, F. A. (2013). Benzodiazepine versus nonbenzodiazepine-based sedation for mechanically ventilated, critically ill adults: a systematic review and meta-analysis of randomized trials. Critical Care Medicine, 41(9 Suppl 1), S30-8. https://doi.org/10.1097/CC...
Inte den frågan man vill ha när man skall sätta sin första nål eller lägga sin första spinal...
I detta, passande nog första, avsnitt pratar jag lite om handledning och hur man kan minska stressen inför sina första praktiska ingrepp, och hur man vårdar sitt självförtroende.
"Att sätta nål är 5% kompetens och 95% självförtroende"
- Johan R
Veckans artikel:
Picano, E., & Pellikka, P. A. (2016). Ultrasound of extravascular lung water: a new standard for pulmonary congestion. European Heart Journal, ehw164–8. http://doi.org/10.1093/eurheartj/ehw164
Veckans FOAM:
http://resus.me/learning-to-speak-resuscitese/
Cliff Reid om kommunikation i akuta situationer. Kan vi ta efter flygtrafikkontrollens precisa språk?
http://www.doktorblund.se/wp-content/uploads/2016/06/Ep01.mp3
Det är jag som är Doktor Blund, eller Anders Sillén som jag egentligen heter. Jag är en svensk narkosläkare som för närvarande arbetar som intensivist i Abu Dhabi.
Detta är en podd/blogg som kommer att handla om saker jag är intresserad av. Mest blir det anestesi och intensivvård, men det kan också bli en del mer perifera ämnen. Utbildning är också något jag brinner för, så det lär bli ett återkommande tema.
Varför?
Det här gör jag för min egen skull. Jag kände att behövde någonstans att samla mina tankar och funderingar. Med inspiration av alla utmärkta medicinska poddar och bloggar som jag följer, tänkte jag göra ett eget försök.
Om någon annan skulle ha glädje av det jag samlar här, vore det förstås jätteroligt. Nivån kommer förmodligen att passa den som håller på att lära sig hur man tar hand om de svårast sjuka patienterna. En del av materialet är gamla föreläsningar som jag dammat av, annat är egna tankar och funderingar - ungefär sådant som diskuteras på ronden eller i fikarummet.
Om du har behållning av det som delas här, eller om du har synpunkter på det som sägs - lämna en kommentar på den aktuella sidan.
Har du ett förslag till ett ämne att ta upp i nästa avsnitt. Lägg en lapp i Förslagslådan!
–
0 ratings from members
5
4
3
2
1
Rate this podcast
Log in to rate and review the shows you listen to.
No reviews yet — be the first member to rate "Doktor Blund".
This podcast, its content and its artwork are not owned by, affiliated with, or endorsed by Castquire.